Linoleum -

Varför tar jag inte bort den här bloggen? Den ligger ju bara här och skräpar.

Jag "dödade" en spindel idag. Tänkte att jag kunde dela med mig av den informationen, då många vet att jag har världens mes när det kommer till kryp.

Och med citationstecknena menas att jag trodde att jag dödade den. Den var på utsidan av fönstret. Men det är tanken och det stora steget som räknas! Chansen är dock inte stor att jag kommer försöka döda fler gånger, det är alldeles för energikrävande för en räddhare som mig.

Tanken på att inte åka iväg nångonstans i sommar är deprimerande. Kiruna räknas inte som semester.
Jag kommer jobba till slutet av juli, efter det åker jag till Umeå och några veckor senare börjar skolan igen. Höst och mörker.

Det känns som att nytt skolår kommer bli jävligt tungt om sommaren inte blir bra.
Jag vill känna att jag gjort och sett något nytt.
Jag vill bli... tillfredsställd. (Sluta tänka på snusk, ni vet vad jag menar)


Jag kan ärligt säga att jag blir lite avundsjuk när jag hör om folk som ska resa hit och dit, semesterbilder och annat shit.

Jag vill också!
Jag vill så gärna.

Nu har det nästan gått en vecka sen jag kom till kiruna. Staden välkommnade mig med snö.
Inget jag egentligen förvånades över.
Jag var inställd på att den här sommaren skulle bli fylld med planer. Det har pratats om stugmys, bad, sommarfest och mer.
Massa roligt att fördriva tiden med. Istället ska jag jobba, vilket är jävligt bra då jag trodde att jag skulle gå arbetslös. Det jävliga är att jag har fått ett schema där jag jobbar 3 helger av 5 (den ena lediga ligger på sista veckan och då drar jag till umeå) och jag kommer deusstom ha fler eftermiddags än förmiddagsskift. Suger bajs. Vilket betyder att det inte blir särskilt mycket socialt liv.
MEN, jag är självklart glad att jag fått jobb. Hemtjänst.. blir en erfarenhet rikare.



En bild från förra sommaren. Silverfallet, fint ställe.

but I'm still waiting..


Det är så orättvist att vissa människor gör andra skada men kommer undan, medans vissa inte gör en fluga förnär, men ändå råkar ut för misär eller måste lämna jordelivet.
Karma funkar inte alltid verkar det som.
Sen sägs det att allting händer av en anledning. Jag kan inte låta bli att undra vad det finns för anledning att just DU skulle försvinna.
Var det en läxa? En läxa om att inte ta någon/något förgivet?
Jag vet inte. Jag vet bara att det är orättvist.


Jag förstod att du var sjuk, det gjorde vi alla. Men aldrig tänkte jag att det var så illa.
I mitt huvud existerade inte att någon närstående kunde bli så sjuk. Sånt händer ju bara andra. Därför förstod jag inte förräns det var riktigt illa, knappt då. Man hade hopp.
Jag som precis tänkte komma och hälsa på, för någonstans förstod jag att det skulle bli min sista chans.
Men jag hann inte.
Jag hann inte.

Söndag. En såndär vanlig söndag där tvätt, städ och lite plugg står på listan. Samma sak varje gång.
Min första praktikvecka har bara susat förbi. Det har verkligen gått fort.
Jag har bytt blöja för första gången. Konstigt, med tanke på att jag har tusen syskon. Typ. Jag kan iallafall inte minnas att jag bytt blöja på någon av dom.
Första veckan har flytit på bra, men nu börjar allvaret. Många uppgifter och mycket planeringar som ska genomföras.

Barn är duktiga på att uppmärksamma saker ibland.

Barn till en fröken: M*****, när vi går in så måste du klippa naglarna.

Drömmer väldigt konstigt nu för tiden.

Förra natten drömde jag att jag hade fött barn, men drömmen gick mer ut på min ömma mus, som jag fick en  kylande salva mot.


Vissa nätter är riktigt obehagliga.. (drömmen om min ömma mus räknas inte till en av dom, konstigt nog. Eller lite kanske.)

Börjar först kl ett idag, ändå vaknade jag redan innan sju. Vad gör man så tidigt?
Satte igång och rensade lite i min pappershög som börjat växa på skrivbordet och sen började jag fylla i nån blankettundersökning om spel och lotterier som jag har fått hemskickad två gånger.
Svenska spel vill verkligen att jag ska svara. Känns dock lite drygt att ta sig igenom 15 sidor med frågor.

Ja ni ser.. så roligt är det att vakna tidigt. Så roligt att jag till och med skriver ner det här, kl 8.12.

Det har hänt att man tappat vänner av onödiga anledningar. Av helt onödiga anledningar när man tänker efter. Det kan gå från att man har stått väldigt nära till POFF, borta.
Onödigt är fan ordet. Men ibland blir det bara så och då kan man inte göra så mycket känns det som.
Oftast finns det en förklaring. Ibland dålig, ibland "bra". Känns konstigt att säga bra, därav "" tecknen. Förståelig kanske är ett bättre ord. Förståelig förklaring till varför det blir som det blir.
Helt olika ord men båda passar in på något sätt.

Jag vet inte riktigt vad jag ville med det här. Ibland känns bara saker så jävla onödiga.
Usch vad fult att svära, men det klingar bättre än "himla" eller något annat fint.

Btw, har ni tänkt på att snuskord och svordomar inte låter lika hemska på till exempel engelska som svenska?
På det egna språket låter allt så grovt.
Lite sidospår..


Äh.

"Baa bapabapaba aaaa, baa bapabapaba aaaa.."
Fan för Martin Svensson. Har haft den där "yeah yeah wow wow" i huvudet i MINST en månad. Blir aldrig av med den.
Varför den av alla låtar? Why?!
Hjälp mig!

Är uppe i Kiruna, väldigt mycket norr. Sista dagen idag sen bär det av till Umeå igen imorgon.
Ser ut att bli fint väder idag, så förhoppningsvis hinner man ta sig ut i solen en stund!

"Du låter som en mamma.. man kan tro att du har barn" fick jag höra av min ena syster.
Vet inte riktigt hur man ska ta den kommentaren? Kändes inte riktigt som en komplimang, men inte som en förolämpning heller.
Sen drömde jag dessutom att jag var gravid och skulle föda, hade grym panik över hur ont det skulle göra.
Ibland är det skönt att vakna upp, som till exempel när jag drömde att jag och Emma var ett par.
Jepp, nu outar jag min dröm, Emma. Allt kändes så fel när jag pussade henne hejdå innan hon skulle till jobbet, fick lite panik och tänkte "hur ska jag ta mig ur situationen, jag tycker ju inte om henne på DET sättet". Som tur är så behövde jag bara vakna upp. Lite sjukt vad man kan drömma egentligen.

Köpte en ganska fet godispåse igår. Påsen stod fint på bordet och lockade. "En innan frukost skadar inte.."
Uh, man ska inte vräka i sig sådär. Mådde riktigt illa. Men det löste jag med lite chips!
Hälsosamt och bra!

Vaknade vid nio och tänkte att det skulle bli skönt med en dusch. Håret var som smör. Duschade inte igår då jag ändå bara var hemma.
Tänkte först byta vatten i kissens matskål, hällde ut vattnet och slog på kranen men inget hände. Inget jävla vatten kom. Tur att jag ändå hade tänkt strunta i föreläsningen och gå till skolan först halv ett.
Men jag hann få lite panik. Tänkte att "ok, jag får väl dra på mig en mössa". Men utan vatten kan man inte tvätta trynet eller borsta tänderna.
Fan vad beroende man är egentligen. Och tur att jag inte behövde skita, för hur kul hade det varit att låta skiten ligga där och flyta. Fräscht. Mycket fräscht.
Ja, jag hann tänka ut massa grejer jag inte kunde göra.. Men vattnet kom faktiskt tillbaka lite senare. Så det var lugnt. Så jag har duschat, fyllt på vatten i kattens skål, använt toaletten och kokat nudlar i korreköket.
Härliga studentliv. Fast egentligen är det bara nudlarna och korreköket som är studentigt.
Studentigt? Kan man säga så? Äh, nu kan man det i allafall.

Blev ingen skola alls idag då två i gruppen var sjuka, vilket jag blev lite glad över. Inte över att dom är sjuka utan för att jag slapp gå.

Kanske är turen på min sida idag, återstår att se!

Min kära bil lever igen! Jag har känt en enorm saknad, men nu är det bra igen.
Batteriet behövde bara laddas och sen spann han som en katt (eller mer som en brunstig älg kanske). Men han är igång och kan ta mig dit jag vill! Typ.

I lördags var jag på House of Metal, mycket lyckad kväll måste jag säga.
När kvällen var över hade jag ont i huvudet. Måste ha varit en blandning av alkohol, högt ljud och headbang.
Men det är ju bara ett tecken på att det gick rätt till!

Ångrar att jag inte hade kameran med mig.


Hittade precis en såndär pastellfisk i min Gott & blandat påse. Dom ska väl inte vara där?
Ja, jag råkade äta lite godis till frukost och JA, den här informationen är döviktig.

Ja idag är en sån dag.

Vill bara att det ska bli lördag. Hade gärna hoppat över en dag.
Morgondagen kan bli kul, träffa Sanna och och några kirunabor en sväng innan dom går på House of metal.
Ångrar nästan lite att jag bara köpte biljett till lördan.


Har som en känsla av att morgondagen till största del också kommer bli sådär hoff.
Har en såndär känsla i magen som är svår att beskriva. Ibland måste jag göra saker hela tiden för att slippa tänka så mycket. Tänka bort alla stressmoment.

"..Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör"
Han säger det bra den där Lasse W.

En dag blev jag och Honkis (Emma) sugna på våfflor. Jag sa glatt att jag hade ett våffeljärn som dessutom bara var använd EN gång. Så vi bestämde dejt.
5 minuter.. 10.. 15.. Ja tiden gick och vi tänkte "Att nu får väl skiten ändå vara klar"
Nepp.

Resultatet blev inte bättre än såhär:



EN endaste gång hann den bli använd. ÖoB crap.

Vi stekte smeten istället, blev.. våffelplättar.





Järnet åkte i soporna kan jag ju säga.